Nu är jag där igen.
Värdelöst bloggande.
Men jag är nog inte lagd åt det hållet.
Bloggar när jag har lust och ork.
Lär bara bli helger…
Eller typ bara söndagar…

Jaja. Idag vaknade jag och Älskling till fantastiskt solsken. Dock var det -6°C och jag började genast ana oråd.
Stackars min bil, stackars Hoppeäth som har stått ute hela natten. Han ville inte starta igår, busen.

Igår var jag förresten på Rebeckas födelsedagskalas i hyrd lokal på Råslätt :) Mycket trevligt.
Några kände man igen men där fanns även många nya ansikten.
Det var helt sjukt mycket mat, dricka, chips, godis, kakor, sprit, groggvirke, kakor, hembakat, frukter och grönsaker. Det var verkligen väl förberett. Det var helt enkelt guld! Väl ute på krogen väntade helrör. Tack för en kul kväll och grattis igen Rebecka!

Åter till min bil.
Vi skulle åka till Citygross och handla till middagen ikväll, men som jag anade så startade inte bilen. Totaldöd. Då sa jag åt Fredrik att han skulle börja putta ut bilen mot en liten nerförsbacke längre ner på gatan. Det gick jävligt trögt måste jag säga. Att en sådan liten bil var så kraftig och tung trodde jag aldrig.

Vi kom halvvägs med min putthjälp när en äldre herre såg oss kämpa. Han kom till undsättning genom att säga: ‘jáh!’ och så puttades det för fulla muggar. vi kom ner i brandten då herren ville starta bilen istället för mig, min klåpare som aldrig fått igång en bil rullande med dött batteri. Vi bytte plats och jag och Fredrik började putta. Herren fick igång bilen och lämnade över platsen till oss, vi tackade så mycket.

Vi satte oss och jag tittade ner mot radion av en slump.. Den var borta
-GUBBJÄVELN TOG RADION!! HAN TOG MIN RADIO!!
-va?!
-nej fan, här var den.

Snacka om chock!
Den var nedanför sätet, den hade trillat ner :D komiskt!

Dagens Tack..

..går till denna äldre herre med utländsk härkomst på Österängen. Tack för all hjälp, fler borde vara som du!